Bildkonstnären Outi Heiskanen

Var hittar man djur och människor, saga och verklighet, mytologi och minnen i en salig blandning? Jo, på Didrichsens konstmuseum i Helsingfors, där bildkonstnären Outi Heiskanen är aktuell med sin utställning ”Urhavet”.
Kulturtimmens reporter Alexandra Häggman träffade museeintendenten Maria Didrichsen på utställningen, och bildkonstnären Outi Heiskanen i hennes hem – konstnärsboendet Lallukka.

Musiken som ni hör i reportaget är av Siiri Nordin – Heiskanens barnbarn och en av hennes favoritartister.

Hör reportaget i Kulturtimmen på arenan, eller i morgon onsdag 22.2 kl. 14-15 i Radio Vega!

[Bild: Lasse Eriksson/YLE, Agneta Glad]

Hur gick det till när Cottonfields blev Kåtongfields? Kulturtimmen har träffat Lasse Eriksson och Anders Teir som för snart 30 år sedan började göra 60-talsmusik på närpesdialekt.

Då var dialektrocken ny eftersom det tidigare bara funnits revyer som talade till den lokala identiteten.
Lasse och Anders är med i Kulturtimmen – och det var också Henrica Lillsjö som har forskat i deras texter.

Viva Vivica! heter utställningen om den legendariska kulturpersonligheten Vivica Bandler (1917-2004), som just nu är aktuell på Teatermuseet i Helsingfors. Utställningen hyllar Vivicas liv, från barndomen till hennes död, och mycket av fokuset ligger på Vivica som person.
Men hur var hon som konstnär? Och vilket inflytande har hon haft på det finländska teaterfältet?
Ralf Forsström, som är scenograf och ansvarig för visualiseringen av utställningen, var både god vän och kollega med Vivica Bandler under många år. Han säger bland annat att Vivica var en stark och originell kvinna, som levde för och genom teatern. På många sätt en teaterns förkämpe, som ofta stretade i motvind, och som kom att påverka teaterfältet på flera olika sätt men främst genom internationella samarbeten och influenser.

Hör reportaget i Kulturtimmen, Radio Vega, onsdag 15.2.2012 mellan klockan 14-15! Eller på arenan.yle.fi!

Musiken i reportaget är låtar av Rikard Wolff, Eva Dahlgren och fransyskan Barbara, som var tre av Vivicas favoriter, och artister som hon under sin livstid lyssnade mycket på.

Alexandra Häggman

Carl Larsson är aktuell med en utställning på Ateneum i Helsingfors. Kulturtimmen och Nyheterna har varit på plats:

Att göra teater för ungdomar är inte det allra lättaste. Teater Taimine gör ändå just det. Nu är dom aktuella med pjäsen True Love Sucks, en pjäs om tonåren och om bland annat sex, porr och brännvin, som är skriven och regisserad av Tove Appelgren.
Pjäsens två skådespelare, CG Wentzel och Mikael Strömberg, gestaltar både riktiga personer och stereotyper på scenen, och de växlar smidigt mellan att ena stunden vara en trumpen tonårsflicka och andra stunden en försupen mamma eller en bastubadande pappa.

Pjäsen verkar också gå hem hos den unga publiken.
Kajsa Karlsson, Max Majander och Alina Huldén från Tölö gymnasium var några av ungdomarna i publiken, och de tyckte bland annat om just de snabba rollväxlingarna.

Hur ska man då göra för att nå ut till de unga i publiken? Tove Appelgren säger bland annat att det är viktigt att vara lyhörd, och så att säga ”tala ungdomarnas språk”, och det kanske allra viktigaste – att ha humor.

När man gör teater, speciellt för en ung publik och med känsliga teman, så finns ju risken att man faller i den så kallade ”föreläsningsgropen” och börjar predika sanningar åt ungdomarna. Föreställningen True Love Sucks lyckas ändå förmedla flera tankeställare utan att skriva publiken på näsan alltför mycket.
Det verkar också som om det mest är vuxna som fasar inför teman som sex och porr, medan ungdomarna tycker att det är bra att det tas upp på teaterscenen.

True Love Sucks hade premiär i Töölön yhteiskoulu torsdag 9.2.2012. Kulturtimmen gick på föreställningen och pratade med regissören och författaren Tove Appelgren, och med några gymnasieelever, efteråt. Hör vad de har att säga, plus några smakbitar ur pjäsen, i Kulturtimmen Radio Vega!

Alexandra Häggman

Två ivriga Star Wars fans – Nora Bremer (t.v.) och Linda Helaskoski (t.h.) – på Star Wars i 3D

Den första filmen enligt sagans kronologi, och den fjärde filmen som gjorts i Star Wars serien utkommer alltså nu i 3D! Fredag 10.2.2012 har filmen Star Wars Episode 1: The Phantom Menace från 1999 premiär i 3D på bio Maxim i Helsingfors.

Kulturtimmen gick på förhandsvisning av filmen med två unga Star Wars fans – Nora Bremer och Linda Helaskoski från Tölö Gymnasium. Hör vad dom tycker om den moderniserade versionen av filmen i Kulturtimmen på arenan!
Alexandra Häggman

[Bild: Soppakanuuna, Wikipedia, CC:by-sa]

Författaren Katja Kettu (f. 1978) har i dag tilldelats Runebergspriset för romanen Kätilö som handlar om de finska kvinnorna under Lapplandskriget. Kettu beskriver fånglägren och kvinnornas öde med plågsam noggrannhet.

Kettu är en av flera unga kvinnor som den senaste tiden skrivit om de finska krigen ur nya synvinklar. ”Juryns val föll på en roman som präglas av ett humör i berättandet som är alldeles ojämförligt. Det är kroppsligt, köttsligt, äckelrealistiskt såväl till sitt innehåll som till den språkliga utformningen. Men den nordliga naturen och språkets rikedom ger samtidigt romanen ett stänk av magisk realism. Katja Kettus Kätilö är skrämmande och starkt fascinerande på samma gång.”

Så motiverar årets jury sitt val. Den består av författaren Mikaela Strömberg, författaren och läraren Vuokko Tolonen samt kritikern Ville Hänninen, som också varit juryns ordförande.

Hör Mikaela Strömberg samt förjurymedlemmen och kritikern Ann-Christine Snickars diskutera Kätilö tillsammans med Kulturtimmens programvärd Sebastian Bergholm. (måndagen 6.2.2012).

Juryn betonar att årets åtta nominerade alster var exceptionellt mångsidiga både genremässigt och tematiskt. Valet var inte lätt och därför lyfter juryn också fram två andra kandidater.

”Ralf Andtbackas Magnetmemoarerna förför med sitt likaledes exakta språk kombinerat med en sanslös notapparat, lustfyllda överdrifter i alla riktningar och ett modigt egensinne som blir oerhört attraktivt.”

Också Joni Pyysalos novellsamling Ja muita novelleja får ett speciellt omnämnande.

”Joni Pyysalos Ja muita novelleja är en novellsamling där lyrikerns exakta språk kombineras med humor, fräscha grepp och med ett slags känsla av omsorg om människan i sin litenhet och utsatthet.”
Runebergspriset delas ut av tidningen Uusimaa, Borgå stad, Finlands författarförbund, Finlands kritikerförbund och Finlands svenska författareförening. Priset grundades 1986 och delas årligen ut på Runebergsdagen den 5 februari.

Läs Jenny Wikströms recension av Katja Kettus Kätilö (Kulturtimmen 26.1)

De övriga kandidaterna var:

Andtbacka, Ralf. Magnetmemoarerna. Ellips. (essä/dikt)
Boucht, Birgitta. Tusenblad, en kvinna som snubblar. Schildts. (roman)
Enoranta, Siiri. Gisellen kuolema. Robustos. (roman)
Haasjoki, Pauliina. Aallonmurtaja. Otava (dikter)
Högnäs, Kurt. De bronsblå solarna. Söderströms. (dikter)
Pyysalo, Joni. Ja muita novelleja. WSOY (noveller)
Tammimaa, Essi. Paljain käsin. Gummerus (roman)

Hur många livsöden ryms i en billig konservburk? Bland annat den här frågan etsar sig fast i hjärnan efter att man sett dokumentärfilmen Säilöttyjä Unelmia (fritt översatt; Konserverade Drömmar) som hade biopremiär förra veckan.

Konservburken som sparkade igång hela filmprojektet var en billig burk ravioli som innehöll en massa olika ingredienser. Varifrån kommer alla dessa ingredienser, och hur kan burken vara så billig?

Filmregissören Katja Gauriloff beslöt sig för att ta reda på detta, vilket ledde henne in på en över 4 år lång resa. En resa som skulle komma att sträcka sig över 10 olika länder och otaliga människoöden innan den till sist landade på bioduken.

Katja berättar att en av orsakerna till att projektet blev så utdraget var att hon ville stanna länge i varje land för att bygga upp en tillit hos arbetarna och företagen så att de skulle våga öppna sitt hjärta och vara ärliga inför henne och kameran.

Hennes tålmodighet gav resultat – alla repliker i filmen är direkt översatta från människorna som uttalar dem och många talar rakt ur hjärtat, om sina drömmar och livsöden, om motgångar och minnen, och om strävandet efter att uppnå en meningsfull tillvaro.

Filmen griper tag i en på ett sätt som man kanske inte hade väntat sig. Den innehåller flera ganska hemska scener ur olika slakterier och fabriker som tillverkar ingredienser till exempelvis konservburkar, och om djuren som far illa i processen. Men mest handlar den nog om människorna bakom maskineriet.

Filmen har två nivåer, säger Katja. Den ena är att visa varifrån alla ingredienser till en billig konservburk egentligen kommer, innan den hamnar på butikshyllan här i Finland. Den andra nivån handlar om människorna bakom arbetet, om deras liv och tillvaro – som tyvärr inte alltid är så vacker.

Att göra ett så här omfattande filmprojekt påverkar alla inblandade på något sätt. Katja själv säger att det för hennes del främst har handlat om att väcka diskussion kring konservburksmat och att hon nuförtiden verkligen tänker efter då hon handlar – behöver jag verkligen det här, och varifrån kommer det egentligen?

Man kunde nog säga att budskapet med filmen är att vi borde börja tänka mera på vad vi egentligen konsumerar, och inse att bakom den där billiga, till synes oskyldiga, konservburken kan hundratals, eller till och med tusentals, människoöden gömma sig.

Och att vi egentligen har allt som vi behöver, ibland till och med i överflöd, så behöver vi då verkligen till exempel färska jordgubbar i januari? Frågan berör oss alla, säger Katja. För vi är alla vanliga konsumenter som dagligen gör våra egna val – val som vi själva ska ta ansvar för.

Filmen hade premiär 27.1.2012

Hör inslaget i Kulturtimmen på: http://arenan.yle.fi/audio/1328259979391
Alexandra Häggman

Just nu samlas branschfolket på Nordens största filmfestival i Göteborg 27.1-6.2 för att träffas, kolla in trender och köpa varandras filmer. De filmmakare som klarar sig bra här kan nå ut till de ännu större festivalerna eller kanske få en chans att komma in på biograferna i Europa.

I år arrangeras festivalen för 35:e gången och temat är dansk film och dokumentär samt arabisk film.
- I och med den arabiska våren växte intresset för arabisk film och nu vill alla festivaler ha en sektion med filmer från mellanöstern. Vissa pratar om en renässans för arabisk film, säger Kulturtimmens filmkritiker Johanna Grönqvist.

I tisdagens (31.1) Kulturtimmen hör du en direktrapport av Johanna på plats i Göteborg, vi gästas också av filmregissören Saara Cantell vars film Tähtitaivas kandiderar för bästa nordiska film och så hälsar vi på den ryska filmlegenden Alexander Sorukovs kontor i St. Petersburg. Hans film Faust är ett ställningstagande för de stora temana i konsten och visas på filmfestivalen.

Kulturtimmen, tisdag 31.1.2012 kl 14:03

Möt ryska regissören Alexander Sokurov

…och finska regissören Saara Cantell.

Att sälja sin själ åt djävulen har tagit många olika former i konsten. Nu senast på konstmuseet Kiasma i utställningen Thank you for the music.

Den brittiska konstnären David Blandy är mannen bakom installationen Crossroads och Mirek Träskman är den finlandssvenska snickare som byggde det. Hur ser förhållandet mellan konstnär och hantverkare ut? Här är Kulturtimmens paket om Thank you for the music.